Gå til indhold

Vägledarens roll i valideringsarbetet

Vägledning och validering har på senare år varit aktuella teman bl a inom ramen för Valideringsdelegationens arbete i Sverige. I denna artikel tittar jag närmare på ämnet, som jag kommit i kontakt med både genom mitt arbete vid Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) i Söderhamn och inte minst i rollen som promotor för det internationella Leonardo da Vici projektet ”EuroguideVAL”. 

klas
Klas Tallvid. Chef för vägledningsenheten och rektor inom CFL Söderhamn.

Syftet med artikeln är att vara ett inlägg i diskussionen kring vägledningens roll vad gäller validering och jag vill börja med en tillbakablick; När vi drog igång Kunskapslyftet i vår kommun kom jag själv och fyra vägledarkolleger att hamna mitt i hetluften. Kunskapslyftet var ett nationellt projekt som pågick 1997 - 2002 och som innebar en mycket omfattande satsning på vuxenutbildning i Sverige. Vår kommun gick på kort tid från 70 vuxenstudieplatser per år till över 500! Vi hade också i uppdrag att konkurrensutsätta kommunens egen vuxenutbildning, upphandla utbildning och se till att hela utbudet var efterfrågestyrt.

Validering uppgift för vägledare

Maken till kreativitet har nog sällan skådats inom svenskt utbildningsväsende, vi prövade allt och bröt säkert mot en hel del lagar och regler i vår strävan att utveckla och skapa nytt. Mängder av nya utbildningsupplägg prövades och nya samverkansformer skapades mellan utbildare av olika slag. Vägledningscentra och infotek byggdes upp och vuxenvägledningen blev i många kommuner det nav kring vilket allt snurrade! Vi lärde oss oerhört mycket och insåg också att vi som vägledare hade en ”verktygslåda” och en kompetens som gick att använda till mycket mer än vi kanske anat. Validering kom i samband med detta att direkt förknippas med vägledare och vägledningsinsats i många kommuner.

Målrelaterade betyg viktig förutsättning

En annan viktig förändring som skedde strax före Kunskapslyftet inom svensk gymnasieutbildning var införandet av målrelaterade betyg. Detta medförde en diskussion som egentligen är identisk med diskussionen kring validering, nämligen hur vägen fram till målet egentligen får se ut? Enligt en lärobok i ämnet eller hur som helst, bara man kan visa att man nått målet? Rätt svar är naturligtvis det sistnämnda, vilket öppnar för valideringstänkandet.

Internationell utblick

För människor i rörelse över nationsgränser, frivilligt eller påtvingat, kan validering vara av avgörande betydelse för att snabbt kunna komma in i arbetslivet igen och få kunskaper och erfarenheter från andra länder dokumenterade och värdesatta. I detta sammanhang är vägledningen mycket väl anpassad för att hjälpa till med inledande insatser som t ex upprättandet av en portfolio och förberedande dokumentation, likväl som att följa valideringsprocessen och ge stöd vid fortsatt planering och kartläggning av behov, t ex när det gäller kompletterande utbildning. Vägledarna har också ett viktigt uppdrag i att säkerställa att individen behandlas enligt etiska principer.

I många länder har inte vägledarna alls denna roll. Validering är, om den överhuvudtaget förekommer, en arbetsuppgift för lärare eller administratörer. I en del länder har dock vägledare kommit att spela en allt viktigare roll. De vet t ex hur en karriärportfolio kan upprättas inför en validering – ett välkänt verktyg för vägledare som nu kommer till användning i ett nytt sammanhang. Vägledare har dessutom ofta mycket goda kunskaper om hur utbildningssystemet ser ut i andra länder och, inte minst, var man kan finna mer information.

Validering och vägledning i Sverige

Den svenska Valideringsdelegationen, www.valideringsdelegationen.se, har gjort en kartläggning av omfattningen av vägledares medverkan och vägledningens roll i valideringsprocessen (Kerstin Borhagen, 2005). Kartläggningen baseras på ett stort antal intervjuer och enkäter bland vägledare inom kommunal vuxenutbildning. Det är ingen entydig bild som framträder i rapporten. Tvärtom är det slående hur avsaknaden av centrala direktiv och regleringar lett fram till en djungel av olika upplägg och därmed risk för godtycklig behandling. Många vägledare ansåg sin roll i valideringsprocessen som diffus och angav att validering inte var särskilt vanligt förekommande. Vad vägledarna framförallt efterlyste var kvalitetssäkring samt nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Valideringsdelegationen har även publicerat ett antal andra läsvärda rapporter i samma ämne, t ex: ”Vägledning och validering” (A-C Ringström 2005) samt ”Vägledningsstöd i validering” (Christel Berver, 2006). Inom delegationen har också ett särskilt vägledningsråd upprättats under ledning av Kerstin Svensson, sakkunnig inom delegationen och med lång erfarenhet inom vägledningsområdet.

Samarbete i Europa

I Leonardo Da Vinci projektet ”EuroguideVAL”, www.euroguideval.org, samarbetar ett antal europeiska universitet med ett antal organisationer inom vägledning och vuxenutbildning med att ta fram kompetensutveckling och riktlinjer för utbildning av vägledare och valideringshandläggare. Målsättningen är att kunna erbjuda en högskoleutbildning i form av ett europeiskt samarbetsprojekt mellan ett antal universitet där, bland annat, redan yrkesverksamma vägledare och valideringshandläggare ska kunna delta. Projektet, som sträcker sig över perioden 2005-2007, vill också sammanställa alla erfarenheter i en handbok där metoder och verktyg skall beskrivas.

Vad tycker vägledare om validering?

Inom ramen för projektet ”EuroguideVAL” gjorde CFL i Söderhamn en undersökning av vägledares roll i valideringsprocessen (Tallvid/Eidin, 2006). Resultaten liknar dem som framkom i Borhagens rapport (se ovan). Vår rapport bygger på intervjuer med både svenska studievägledare och personer engagerade i olika projekt. Vi bad de intervjuade personerna att fundera över ett antal frågeställningar med koppling till EuroguideVAL projektet:

Frågeställning 1

I vissa länder ser man valideringen mer som en process där en stor del av värdet ligger i att individen får hjälp med att se sin egen kapacitet och sin kompetens – det handlar m.a.o. om personlig utveckling (något som inte utesluter att man även får papper på sina kunskaper). I andra länder, t ex Sverige, är validering mer resultatinriktad, dvs. att resultat i form av betyg, intyg etc. kommer i främsta rummet, medan personlig utveckling inte ses som ngt mål i sig i valideringsprocessen. Hur ser du på detta? Var ligger vi på en skala mellan processinriktning och resultatinriktning? Vad är att föredra och hur påverkar detta vägledarinsatsen i valideringen?

Sammanfattning av svar

Här fanns en genomgående uppfattning att svensk validering var mycket klart resultatinriktad. Några såg en del av förklaringen till detta i statsbidragssystemet för vuxenutbildning i Sverige, som i stor utsträckning bygger på att individen får ut betyg som sedan kommunen kan redovisa för att få statsbidrag. Det var också ganska tydligt att vägledningens roll i valideringsarbetet därmed hamnade i inledningsskedet av processen, med ”mapping” och förberedande insatser som främsta uppgift. Flertalet av de intervjuade ville se en utveckling mot en mer processorienterad validering och därmed en utökad roll för vägledningen.

Frågeställning 2

I vissa länder skiljer man noga på olika funktioners insatser i valideringsarbetet. Man anger att vägledare har en roll vid förberedelserna, men att andra tar över när själva valideringen påbörjats, t ex lärare, valideringspersonal etc I vissa länder engagerar sig vägledare över huvud taget inte i valideringsinsatser. Hur ser du på detta? Vad tycker du om vägledarens roll som introduktör, medföljare eller, kanske helst, helt frikopplad från validering? Behövs rentav en helt ny yrkesroll?

Sammanfattning av svar

Flertalet av de tillfrågade ansåg att vägledare fyller en viktig funktion i introduktionsfasen, då vägledarna har ett annat helhetsperspektiv än vad ämnesexperter och lärare har. Det var också flera som ansåg att vägledarna fyllde en viktig funktion i avslutningsfasen. Någon ny yrkesroll fanns det enligt flertalet inget behov av i Sverige. Vad som däremot behövde utvecklas var en mer strukturerad samverkan mellan lärare och vägledare i processen.

Frågeställning 3

Hur ser du på vägledares kompetens – hur behöver den utvecklas för att vägledningen ska kunna bidra till en väl fungerande valideringsinsats? (Ledord: karriärportfolio, självskattningsverktyg, lärarsamverkan, bransch - yrkeskännedom, processtöd mm)

Sammanfattning av svar

Flertalet ansåg att det behövdes en rejäl satsning på kompetensutveckling inom området, särskilt vad gäller kompetenskrav inom olika yrken, men också vad gäller de olika stödverktyg som kommer till användning i valideringsarbetet.

Validering av anställda i Söderhamn

I Söderhamn har vi byggt upp en samverkan mellan CFLs vägledningsenhet och lokala företag kring validering av anställda. Detta ger en möjlighet att erbjuda anställda med låg formell utbildning en kvalificerad vägledningsinsats. Vägledarna och de yrkeslärare som varit inblandade har fått lägga mycket tid på att få insatsen förankrad och accepterad på företagen. Först och främst har det handlat om att vinna förtroende hos arbetsgivaren och få acceptans för att det är den enskilde anställde som äger resultatet av validerings- och vägledningsinsatsen. Dessutom har det handlat om att kunna motivera insatsen ekonomiskt, då den delvis förbrukat arbetstid. Det krävs klarsynta och orädda arbetsgivare för att förstå värdet av en sådan insats.

Vägledare har tagit initiativ

Det har också krävts förankring hos t ex fackliga organisationer som varit noga med att säkerställa att informationen stannar mellan den anställde och vägledaren/läraren. Lyckas man med dessa steg så öppnar sig möjligheter för att utveckla ett fortsatt samarbete med arbetsgivare kring vägledning och validering för anställda samt även planering av utbildningsinsatser.

CFLs vägledningsenhet har varit drivande i detta arbete och vägledarna har varit de som tagit initiativ. De etiska riktlinjer som vägledarna följer har spelat en avgörande roll för att kunna bygga upp ett förtroende. Vägledarna spelar också en nyckelroll i valideringsprocessen genom sitt helhetsperspektiv med möjlighet att sätta in resultaten i ett användbart sammanhang. Validering blir därmed något betydligt mer än en ”kunskapskontroll” eller bedömning.

Statlig satsning krävs

Volymen på valideringsinsatser i Sverige bygger mycket på vilka satsningar staten, via Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Skolverket, är beredda att göra. Validering kostar mycket pengar och människor behöver aktivt stöd för att ta till sig de möjligheter som validering kan ge. Här är de regionala skillnaderna stora. I vissa län sker samverkan mellan kommunerna och Länsarbetsnämnderna, i andra inte. Upphör dessutom det riktade statsbidraget för vuxenutbildning så kommer sannolikt intresset för att erbjuda validering inom den kommunala vuxenutbildningen också att sjunka.

För egen del kan jag tycka att varje arbetslös, varje nyanländ invandrare och varje långtids- sjukskriven skulle ha lagstadgad rätt att få genomgå, först individuell studievägledning och, vid behov, validering av tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Ett samarbete mellan arbetsförmedlingar och kommuner kring detta borde vara självklart. Så är det inte i Sverige idag.

Jag tror också att vi behöver en nationell satsning på kompetensutveckling av vägledare. Vårt bidrag i projektet EuroguideVAL skulle då kunna bli en internationell utblick vad gäller validering och erbjuda en möjlighet att lära av andra.

Referenser 

Om författaren

Klas Tallvid är verksam som chef för vägledningsenheten och rektor inom CFL (Centrum för Flexibelt Lärande) i Söderhamns kommun i Sverige. Inom CFL Söderhamn, www.cfl.soderhamn.se, samlas alla former av vuxenutbildning under ett och samma tak; grundläggande vuxenutbildning, gymnasieutbildning för vuxna, omvårdnadsutbildning, Särvux, Svenska för invandrare (Sfi), högskoleutbildningar på distans, Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) och olika uppdragsutbildningar.

Klas Tallvid har tidigare arbetat som studievägledare och lärare inom både grund- och gymnasieskola och även vid arbetsmarknadsenheter i Stockholm och Söderhamn. Han har också ansvarat för ett flertal EU-projekt och även nationella projekt inom vägledning och vuxenutbildning. Just nu är han promotor för ett centraliserat Leonardo Da Vinci projekt ”EuroguideVAL”.
E-post: klas.tallvid@soderhamn.se
 

Miniordbog / Ordlista

SVENSKA / DANSK

  • Betyg / Eksamensbevis
  • Enkät / Spørgeskema
  • Enligt / Efter, i overensstemmelse med
  • Förknippa / Forbinde
  • Godtycklig / Vilkårlig
  • Handläggare / Sagsbehandlere
  • Intyg / Attest, bevis
  • Lagar / Love
  • Lagstadgad / Lovbestemt
  • Redovisa / Opgive
  • Skåda / Skue
  • Utbildning / Uddannelse
  • Verktygslåda / Værktøjskasse
  • Yrke / Erhverv

RESUME / Dansk

I Sverige er anerkendelse af realkompetencer i stigende grad blevet en arbejdsopgave for vejledere. I denne artikel forklarer Klas Tallvid, hvorfor han mener, at det er oplagt, at vejledere faktisk også påtager sig denne opgave. Men mange svenske vejledere oplever, at deres opgaver i forhold til anerkendelse er for diffust formuleret. En undersøgelse i forbindelse med EuroguideVAL-projektet har desuden vist, at mange vejledere finder, at anerkendelsesarbejdet er for resultatorienteret, hvilket betyder, at spørgsmål om personlig udvikling nedprioriteres. Klas Tallvid beretter også om et samarbejde i Söderhamns kommune, hvor CFL’s (Centrum för Flexibelt Lärande) vejledningsenhed samarbejder med lokale virksomheder omkring realkompetencevurdering af ansatte. Vejlederne har her spillet en vigtig rolle, og der peges særligt på to forhold: vejledernes etiske retningslinjer har været væsentlige for at opnå fortrolighed med arbejdsgivere og ansatte, og vejledernes helhedsperspektiv sætter dem i stand til at se vurderingsresultaterne i en større sammenhæng.
 

RESUMÉ / Svenska

Flera samverkande faktorer har lett fram till att validering i Sverige har kommit att bli en arbetsuppgift för vägledare. Klas Tallvid menar också att vägledare är särskilt lämpade att ta sig uppgiften an. Många svenska vägledare tycker dock att deras uppdrag är diffust och i den undersökning som gjordes inom ramen för projektet ”EuroguideVAL” anser flera svarande att valideringsverksamheten är för resultatinriktad, vilket leder till att frågor om personlig utveckling läggs åt sidan. I Söderhamns kommun har man byggt upp en samverkan mellan CFLs (Centrum för Flexibelt Lärande) vägledningsenhet och lokala företag kring validering av anställda. Här har vägledarna spelat en nyckelroll genom de etiska riktlinjer man följer i sitt arbete, som varit viktiga för att kunna bygga upp ett förtroende. En annan fördel är det helhetsperspektiv vägledarna besitter, vilket ger dem möjlighet att sätta in resultaten från valideringsprocessen i ett användbart sammanhang.

Handlinger tilknyttet webside

Senest opdateret 22. februar 2013