- Miniordbog / Ordlista (nederst på siden)
- RESUME / Dansk (nederst på siden)
- RESUMÉ / Svenska (nederst på siden)
En majoritet av dem föreställer sig att tillbringa sin utbytestid i ett engelsktalande land medan andra vill fila på sitt tredjespråk eller kasta sig huvudlöst in i en för dem helt främmande kultur på andra sidan jorden.
Oavsett var studenterna i slutänden hamnar så har de en sak gemensamt, det som fick dem att ta steget in på Internationella kansliet - önskan att uppleva någonting nytt. Det är dessa individers förhoppningar och funderingar som en internationell studievägledare har som uppgift att lyssna till, sammanställa och kanske ibland hjälpa till att trassla upp innan en slutgiltig bild framträder av vad studenten egentligen vill.
Internationella kansliet vid Uppsala universitet
Internationella kansliet ansvarar för internationaliseringen vid Uppsala universitet. Dels genom arbetet med universitetets handlingsprogram för internationalisering men även genom att stimulera och stödja institutioner och nämnder i deras internationella arbete. Som exempel kan nämnas att kansliet alldeles nyligen lanserat en webbsida för internationella kontaktpersoner som en guide för hur Uppsalas utbytesverksamhet skall administreras. Detta utgör ett led i att förenkla arbetet för institutionspersonal, men är även en åtgärd för att skapa gemensamma rutiner för administrationen av utbytesstudenter. Utöver administrationen av utbytesavtal fungerar flera av oss sju anställda som referenspersoner för olika utbytesprogram och organisationer som berör internationaliseringsarbete inom högre utbildning.
Vi har öppet tre timmar per dag och sysslar då främst med vägledning för studenter som är intresserade av att studera utomlands eller studenter som är i färd med att sammanställa sin ansökan till den förestående ansökningsomgången. Studenterna har åtta olika deadlines att välja mellan under året, vilket beror på att vi utlyser våra utbyten regionvis med datum som är väl tilltagna så att antagningsprocessen, med den administration det innebär, skall hinnas med i god tid innan studenten beger sig till sitt utbytesuniversitet.
Helårsstudier bäst
Uppsala universitet har drygt 200 generella utbytesavtal. En majoritet av de generella avtalen är slutna med utomeuropeiska universitet medan den övervägande delen av universitetets drygt 400 institutionsknutna avtal kommit till i samarbete med europeiska universitet.
Kansliet hade, 2005-2006, 232 utresande utbytesstudenter och 293 inresande inom de generella avtalen. Administrationen är omfattande för både oss på kansliet och för studenterna, särskilt vid långväga utbyten, och vi har därför gjort bedömningen att helårsstudier är att föredra. Lägg därtill de högre kostnader som studier i t ex Australien innebär för studenten, så väger fördelarna med helårsutbyten över. Inom Europa är det möjligt med halvårsutbyte, men finns det helårskandidater så prioriterar vi dem till viss del.
Det stora valet
Det finns stora olikheter i hur våra studenter ser på valet av utbytesuniversitet. En grupp är öppen för förslag av universitet och land, det är nästan som att ovissheten är en del av upplevelsen. I dessa fall får jag som internationell studievägledare stor betydelse för det val studenten gör. Den andra extremen är den grupp studenter som vet precis vilket eller vilka universitet som är aktuella för dem, vilket kan bero på tidigare erfarenheter av landet, universitetets rykte eller liknande. Som studievägledare har man då som främsta uppgift att hjälpa studenten i deras ansökningsprocess och med förberedelserna inför utbytesperioden.
Det lilla valet
För studenten är valet av studieort och universitet oftast den största frågan i funderingarna inför ett utbyte. En annan sak för studenten att ta ställning till är valet av kurser. När studenten åker genom ett institutionsknutet avtal är denne oftast bunden till att under utbytesperioden ta kurser inom samma ämnesområde. Då är frågan om kursval och tillgodoräknande ganska enkel eftersom dessa utbyten administreras av institutionens egen personal. Dessa har för det mesta inga problem att göra bedömningar av andra universitets kurser inom det egna ämnesområdet. De generella avtalen riktar sig däremot till studenter från Uppsala universitets alla institutioner och det blir då svårare för oss på Internationella kansliet att göra bedömningar av hur kurserna skall tillgodoräknas. Att de tillgodoräknas kan vi oftast säga, men hur är en sak för institutionerna att avgöra. Vi rekommenderar därför studenterna att gå till kurs - eller programansvarig på berörd institution för att få en bedömning av vilket värde kursen har redan innan utbytet.
Personliga brev och intervjuer
Med ansökan till utbytesstudier skall den sökande bifoga ett personligt brev, skrivet på det språk som utbytesstudierna skall bedrivas på. Dessa brev avslöjar ofta hur mycket tid studenten har lagt ned på sin ansökan. Vi är alltid minst två handläggare som läser igenom breven för att öka säkerheten i nomineringsförfarandet. Med fler sökande än vi har platser, tvingas vi säga nej till en del sökande, även om de har gjort en bra ansökan. Det gäller främst dem som begränsat sig till att söka endast de populäraste universiteten, där konkurrensen är mycket hård.
Efter läsning av ansökningar intervjuar vi de sökande för att säkerställa att det intryck vi som handläggare fick av studenternas ansökningar stämmer. Ibland står det och väger mellan två kandidater och då är intervjuer ett sätt att skilja dem åt.
Urvalskriterier
De sökande skall ha läst minst ett år vid Uppsala universitet och vara verksamma studenter med minst 40 poäng i bagaget vid ansökningstillfället. Vi nominerar inte studenter till att läsa sitt sista år utomlands utan de skall ha minst en termin kvar hos oss efter sitt utbyte. Detta är förutsättningarna för att få söka och ansökan bedöms efter ett antal punkter som sedan sätts ihop till en helhet för att ge ett mått på den sökandes styrka. Vi tittar på saker som betyg, ideellt engagemang, personligt brev och kursval. Våra mest omfattande utbyten med USA och Kanada, lockade hösten 2005, 139 studenter att ansöka till 88 platser. Det är ett stort och svårt jobb för handläggaren att läsa igenom, bedöma och väga alla ansökningar mot varandra.
Antagning
I och med att vi nominerat studenten till utbyte så är det upp till vårt partneruniversitet att anta studenten. Partneruniversitet har rätt att neka studenten om det föreligger skäl för detta. I över 99 procent av fallen är det inga problem utan våra studenter antas som planerat. Om en nominerad student inte är behörig för sitt kursval eller om studenten inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket kan svaret dock bli negativt. Antagningsbeskedet från det utländska universitetet har en tendens att dröja ett tag vilket kan vara ett orosmoment, men genom att upprätthålla god kommunikation med kontaktpersonerna på partneruniversiteten kan jag som handläggare oftast lugna studenten och meddela att antagningsbrevet är på väg. I de fall där studenten måste söka visum i förväg för sin utbytesperiod är det särskilt viktigt, eftersom antagningsbrevet ofta är en viktig handling i ansökan om visum.
Språk
Ett av de vanligaste motiven till utbytesstudier är att utveckla sina färdigheter i ett andra eller tredje språk.Engelska är det största språket för svenska utbytesstudenter och det handlar dåt om att vistas i ett engelsktalande land och befästa samt utveckla sina kunskaper i språket. Många studenter är intresserade av att åka utomlands och bara studera språk. Jag får ofta förfrågningar om utbyten till Spanien för att läsa spanska på nybörjar- eller introduktionsnivå, men de spanska universiteten erbjuder inte sådan språkundervisning inom utbyten. Ytterligare ett problem är att även om våra studenter skulle få möjligheten att läsa språk på introduktionsnivå så kan de oftast inte tillgodoräkna dessa studier på hemmaplan. Eftersom det kontrastiva momentet mellan svenskan och spanskan saknas är det svårt för svenska språkinstitutioner att tillgodoräkna översättnings-och grammatikkurser genomförda på spanska– engelska eller spanska – spanska.
Om man har goda förkunskaper i ett språk men inte tycker att det riktigt räcker till universitetsstudier ger vi ofta rådet att ändå söka utbytet och ta en intensivkurs i språket i anslutning till terminsstart, innan ämnesstudierna tar vid. Intensivkurserna är oftast avgiftsbelagda och betalas av studenten själv eftersom de inte är en del av utbytet, men det är ändå en god investering för framtiden. Eftersom vi har svårigheter att få tillräckligt med utresande studenter till de länder som inte erbjuder kurser på engelska så är detta ett sätt att uppmuntra våra studenter att ta steget, vilket de i de allra flesta fall brukar klara bra.
Inresande studenter
När terminsstarten närmar sig och de inresande studenterna från olika länder söker sig till Inter-nationella kansliet så har de oftast redan fått grundläggande ankomstinformation. Med sitt antagningsbesked har de nämligen fått ”International Student Guide” och de har för det mesta inga problem med att finna sig tillrätta. Den mest akuta frågan för den inresande studenten är att få tillgång till sitt Internetkonto, för att snabbt upprätta kontakt med sina närmaste som de lämnat därhemma.
Det preliminära kursvalet som gjordes i ansökan från hemuniversitetet revideras ofta. På plats i Uppsala är det lättare för studenten att få information om olika kurser, dels genom Internationella kansliet men även genom nyfunna vänner som rekommenderar sina kursval.
Nybörjarkurser i svenska
I början av augusti anordnar Internationella kansliet i samarbete med Institutionen för nordiska språk en intensivkurs i svenska för utbytesstudenter. Den så kallade ”Basic Swedish”, ges parallellt med vår ”Erasmus Intensive Language Course” i svenska. Kurserna är mycket populära och vi tvingas säga nej till nästan hälften av drygt 200 ansökningar. De som inte antas till någon av dessa kurser får dock plats på den reguljära ”Basic Swedish”, som ges två kvällar i veckan under terminen. Kursen får bra betyg från studenterna och många är intresserade av att fortsätta med steg två av kursen, där vi är mer restriktiva med antagningen.
Välkomstprogram
Uppsala studentkår anordnar vid terminsstart ett välkomstprogram för inresande studenter med ett trettiotal schemalagda events för nya inresande studenter. Det handlar om allt ifrån guidade stadsturer till utflykter och pubkvällar och naturligtvis är den sociala miljön med en mängd ”nyblivna uppsalabor” mycket gynnsam när det kommer till att hitta nya bekanta.
När studenten väl har etablerat sig i staden blir de i stort sett självgående. Studentnationerna och studentkåren tar hand om en del av studenternas sociala behov och där fungerar de bra ihop med de reguljära uppsalastudenterna. Det finns dock i Uppsala, som på många andra ställen, tendenser till att utbytesstudenterna tyr sig till varandra i väldigt hög grad. Vid undersökningar med inresande studenter är det tydligt att det är svårt att få kontakt med svenska studenter under tiden i Uppsala.
Välkomstprogrammet vänder sig endast till inresande studenter och kurserna som ges på engelska har övervägande utbytesstudenter i klasserna. Detta gör att utbytesstudenterna blir separerade från den svenska studentpopulationen. I de fall som jag upplever att integrationen mellan utbytesstudenter och svenska studenter har fungerat mycket bra är då grupperna har ett gemensamt intresse att samlas runt, t ex genom arbete och deltagande i studentorganisationer som idrottsföreningar, orkestrar och liknande.
Utbytet av utbytet
Som internationell handläggare/studievägledare jobbar man dagligen med att skapa goda för-utsättningar för universitetets studenter att åka utomlands. Det handlar om att skriva nya utbytesavtal, effektivisera ansökningsprocesser, förhandla bort administrativa bromsklossar och även informera och marknadsföra utbytena som en upplevelse på flera olika plan. Det är därför naturligt att undra vilken behållning utbytesstudenterna får av sin period utomlands. Likaså är det befogat att fråga sig hur de inresande studenterna ser på sin tid i Uppsala och i Sverige?
I en undersökning som genomfördes av Uppsala Studentkår 1999, ”Första intrycket” behandlas frågan om mottagning av utbytesstudenter vid Uppsala universitet. Betyget blev överlag mycket positivt även om upplägg och utbud inte faller alla inresande studenter i smaken. Undersökningen bekräftas av det stora antal terminsstudenter som kommer till mig och vill förlänga sin utbytesperiod och de meddelanden jag får från före detta utbytesstudenter som längtar tillbaka till Sverige.
När våra utresande utbytesstudenter kommer tillbaka till Uppsala efter ett utbyte är en överväldigande majoritet mycket nöjda med sin utbytesperiod. Det förekommer i undantagsfall att studenter avbryter utbyten av olika skäl. Orsaken kan vara externa faktorer eller att vi träffar fel i nomineringsförfarandet, men också att studenten inte riktigt vet vad han/hon vill. De akademiska erfarenheterna varierar när det gäller kvalitet i undervisning och mottagande, men en klar majoritet av våra studenter klarar sig mycket bra studiemässigt under sin utbytesperiod. Mycket av det som kan betraktas som problem inträffar i början av utbytesperioden och försvinner med tiden, med upplevelsen av att gradvis ta sin plats i en ny social gemenskap och kultur som man finner en trygghet i och snart är benägen att kalla sin egen.
Om författaren
Petter Ljungström har studerat statsvetenskap, ryska och påbyggnadsutbildning med inriktning på Östeuropa vid Uppsala universitet. Han jobbade tidigare på Migrationsverket på avdelningen för Ryssland och forna Sovjetunionen. Sedan maj 2005 arbetar han som internationell handläggare på Uppsala universitets Internationella kansli. Ansvarsområdet omfattar studentutbytes-programmen med universitet i Central – och Östeuropa, Ryssland, Turkiet m.fl. länder samt Norden inom NORDLYS-nätverket. Han ansvarar även för TEMPUS – programmet.
E-post: Petter.Ljungstrom@uadm.uu.se
Miniordbog / Ordlista
SVENSKA / DANSK
- Antagning / Optagelse
- Befogat / Berettiget
- Behållning / Udbytte
- Benägen / Tilbøjelig
- Betyg / Eksamensbevis
- Början / Begyndelsen
- Gemensamt / Fælles
- Handläggare / Sagsbehandler, administrativ medarbejder
- Inresande / Indkommende
- Nomineringsförfarandet / Nomineringsfremgangsmåden, -handlingen
- Nämnder Nævn / direktorater
- Orosmoment / Foruroligende element
- Studieort / Studiested
- Utbytesstudenter / Udvekslingsstuderende
- Utresande / Udrejsende
- Åka / Rejse
- Åtgärd / Forholdsregel, skridt
RESUME / Dansk
Petter Ljungström fortæller i sin artikel om, hvordan det er at arbejde som international studievejleder på Uppsala Universitet. Et arbejde hvor han både skal tage sig af udrejsende og indkommende udvekslingsstuderende.
Mange studerende er meget usikre på, hvad de egentlig vil i udlandet, når de kontakter vejlederen første gang. Artiklen giver et indblik i nogle af de spørgsmål, de stiller. Det kan være alt lige fra praktiske spørgsmål om, hvordan man skal vælge, og hvorfor det kan være vanskeligt at følge sprogundervisning, mens man er udvekslingsstuderende, til spørgsmål om den mere formelle ansøgningsproces.
Artiklen fortæller også om den del af arbejdet, som handler om at tage imod indkommende studerende og sørge for, at de får fundet sig til rette, blandt andet igennem et velkomstprogram.
RESUMÉ / Svenska
Petter Ljungström berättar i sin artikel om hur det är att arbeta som internationell studievägledare vid Uppsala universitet. I denna funktion handskas han med både utresande och inresande utbytesstudenter.
Många studenter har en ganska luddig uppfattning om vad de vill göra när de först tar kontakt med vägledaren. Artikeln behandlar alltifrån praktiska frågor om hur man väljer och varför det kan vara svårt att läsa språk under sitt utbyte till den mer formella ansökningsprocessen.
Arbetet handlar även om att ta emot inresande studenter och se till att de finner sig tillrätta bland annat genom ett välkomstprogram.