Ung mobilitet i tid och rum

• Miniordbog / Ordlista (nederst på siden)
• RESUME / Dansk (nederst på siden)
• RESUMÉ / Svenska (nederst på siden)

I min avhandling Rotad, rotlös, rastlös: Ung mobilitet i tid och rum studerade jag unga människors geografiska rörlighet ur olika perspektiv. Avhandlingen består av fyra delar, som behandlar 'Hemma', 'Borta', ”Mellan hemma och borta – Utlandsstudier” samt 'När borta blir hemma eller när hemma blir hemma igen – Utvandring'. I den här artikeln uppehåller jag mig vid den del som specifikt behandlar utlandsstudier.

Lika men olika

I avhandlingen ställdes frågor kring utlandsstudier till elever i gymnasieskolans avgångsklasser i tre norrlandskommuner samt till ett antal studenter vid Umeå universitet som förlagt en del av sin utbildning till ett utländskt lärosäte. De intervjuade studenterna var lika i många avseenden, men när det kom till tidigare erfarenheter av internationell mobilitet var spännvidden mycket stor. En del av de intervjuade studenterna hade mycket stor erfarenhet sedan tidigare av både kortare och längre utlandsvistelser. Andra studenter hade mycket mer begränsade erfarenheter.

Mobilitet och identitet

Varför du reser, var du reser och hur du reser säger något om vem du är och, inte minst, om vem du vill vara. Det kan handla om den bild man vill ha av sig själv men också om den bild man vill förmedla till andra. Detta har kanske främst uppmärksammats när det gäller turism. För en del unga är resan som identitetsmarkör central. Det är viktigt att vara resenären som söker det autentiska, och inte en turist som följer massorna.

Denna syn på mobilitet kan emellertid också appliceras på såväl de ungas lokala mobilitet som på utlandsstudier och migration. Hur du som ung rör dig i din lokala omgivning kan fungera som ett uttryck för identitet. Detsamma gäller för om du som student vid en högskola eller ett universitet väljer att förlägga en del av din utbildning till ett annat land eller kanske till och med hela din utbildning till ett utländskt lärosäte.

För en del studenter kan man säga att utlandsstudierna, och den internationella mobilitet dessa innebar, utgjorde en central del i deras livsbana. I den identitet de hade, den bild de hade av sig själva och den bild de ville förmedla till andra, kan mobilitet sägas utgöra en central del och vara av stort värde.

Varför utlandsstudier?

Motiv till varför studenter väljer att förlägga en del av sin högre utbildning utomlands som ofta lyfts fram i olika studier är bland annat att man vill lära sig ett främmande språk, lära känna en annan kultur och andra människor samt att utlandsstudier ses som en värdefull merit. Detta är också aspekter som lyfts fram i den politiska retoriken kring utlandsstudier och av enskilda lärosäten som vill uppmuntra sina studenter att tillbringa en period utomlands.

Ett annat viktigt motiv för en del av de studenter som deltar i internationellt studentutbyte, kanske till och med det allra viktigaste, är att få ett andrum, att komma bort från den grå vardagslunken och göra något annat för en period. Utlandsstudier gör det möjligt att förena andrummet med progression i de egna studierna.

Val av destination

För en del studenter spelar landet en underordnad roll. För andra studenter kan emellertid landet i sig vara ett skäl till att de väljer att förlägga en del av sina studier utomlands. Utlandsstudierna ger dem möjlighet att lära känna ett land som de länge haft ett intresse för. För vissa grupper av studenter är valet av lärosäte centralt. Här kan lärosätets status spela en betydelsefull roll.

Hur valet av destination skett, kan också avspeglas i de ambitioner som studenter har att resa runt i och upptäcka det land de kommer till. För de studenter där val av destination spelar en mindre roll har man kanske inte heller några strategier för hur man skall få se så mycket av landet som möjligt. Man tar bara 'en dag i taget'. För andra är det av största vikt att man får ut så mycket av utlandsvistelsen som möjligt när det gäller det land man kommit till.

Lagom länge

Vilka planer man har för och vilka ambitioner man har med utlandsvistelsen kan också avspeglas i hur länge man vill vara borta. Är andrummet det främsta motivet kanske det räcker med en termin, är ett av de främsta motiven att lära känna ”drömlandet” och de människor som bebor det är kanske ett helt läsår mer rimligt.

Utlandsstudier och sociala nätverk

I retoriken kring utlandsstudier finns en idé om att utlandsstudierna kan fungera som ett sätt att bygga sociala nätverk av betydelse såväl för den enskilda individen som för det samhälle som individen är en del av. Här kan studenterna ha en utarbetad strategi redan från början, där en viktig del av utlandsstudierna är att knyta nya kontakter. För andra är det inte alls lika viktigt, de kan vara positiva till att knyta nya kontakter men arbetar kanske inte så hårt med att göra det.

Relationen till andra utbytesstudenter kan utgöra en kritisk punkt. En del studenter i studien upplever det som en risk att man knyts alltför starkt till den gruppen vilket kan göra det svårare att möta landets invånare.

Utlandsstudier – ett smart karriärdrag?

En del av de intervjuade studenterna upplevde det som att utlandsstudier är av mindre värde idag, 'när alla andra också har gjort det (eller åtminstone något liknande)', än vad det var tidigare när utlandsstudier var en mer unik erfarenhet och merit. De kan emellertid ändå se att utlands-studierna tillmäts ett värde på arbetsmarknaden. Här återkom de till synpunkten att deltagande i utlandsstudier signalerar något till potentiella arbetsgivare om vem man är - egenskaper som anpassningsbar och flexibel nämndes. Ibland kan det emellertid handla om mer specifika saker som är positiva att ha i bagaget, såsom språkkunskaper och fördjupad kunskap om ett visst land.

Att många unga idag har stor erfarenhet av att vistas utomlands för kortare eller längre perioder gör det kanske svårare att rekrytera studenter till utlandsstudier. Utlandsstudier blir inte en lika unik erfarenhet, kanske har man gjort något liknande tidigare, kanske har man planer på en kortare eller längre utlandsvistelse efter det att studierna avslutats. Andra skäl som kan göra det svårt att rekrytera studenter till utlandsstudier kan bland annat vara; bristande språkkunskaper, att man inte vill avbryta sina studier och att många studenter är äldre och därmed har förpliktelser som gör det svårt att lämna hemorten.

Mobilitetskapital

De olika former av mobilitet som unga människor företar kan i sig själva, men naturligtvis också tillsammans med de erfarenheter som mobiliteten ger, bilda ett mobilitetskapital. Att resa, och då speciellt att resa på rätt sätt, kan därför ses som en investering i det kapital eller den resurs som mobiliteten representerar.

Att ha tidigare erfarenheter av att ha bott utomlands, att ha investerat i det egna mobilitetskapitalet, kan upplevas ha stor betydelse när man står inför att tillbringa en del av sin högre utbildning vid ett  tländskt lärosäte. Här behöver de tidigare erfarenheterna inte vara knutna specifikt till studier utan det kan handla om erfarenheter av att bo i ett annat land. Studenterna med sådana erfarenheter upplevde att de var mer flexibla och lättare kunde anpassa sig till en ny omgivning. Även om det  finns enstaka individer som avviker från mönstret och som trots avsaknaden av mobilitetskapital  tar steget att läsa utomlands så visar min studie att tidigare erfarenhet av internationell mobilitet underlättar.

Sammanfattningsvis

 ... kan konstateras att studenternas upplevelser av utlandsstudier är mycket heterogena och deras ambitioner med och förväntningar på sin tid utomlands likaså. Det är inte heller alltid som retorik och verklighet är med varandra överensstämmande – det är nämligen inte alltid som de studenter som deltar i lärosätenas utbytesprogram gör det av de skäl som lärosätena anser vara de giltiga.

Om författaren

Gunilla Mårald är filosofie doktor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Hon är för närvarande verksam som utvärderare vid Centrum för utvärderingsforskning (UCER) vid Umeå universitet. Avhandlingen finns att läsa i sin helhet her.

E-post: gunilla.jonsson@ucer.umu.se

Miniordbog / Ordlista 

SVENSKA / DANSK

• Andrum / Pusterum
• Enstaka / Enkelte
• Invånare / Indbyggere
• Karriärdrag / Karrieretræk
• Lagom / Tilpas
• Lärosäte / Læreanstalt
• Olika / Forskellige
• Tilmätts / Tillægges
• Utlandsvistelser / Udlandsophold
• Värde / Værdi

RESUME / Dansk

Gunilla Mårald har i sin ph.d-afhandling ”Rotad, rotlös, rastlös: Ung mobilitet i tid och rum” bekæftiget sig med unges mobilitet fra forskellige perspektiver. Hun karakteriserer de unge i Sverige som en international generation. De har meget forskelligartede erfaringer med at rejse og opholde sig i andre lande, men mange bruger i høj grad det at rejse som et vigtigt element i deres selvforståelse og i det selvbillede, de gerne vil formidle til andre.

Mange unge er bevidste om, at fx et studieophold i udlandet generelt tillægges stor værdi på arbejdsmarkedet. Et udlandsophold signalerer tilpasningsevne og fleksibilitet, og det kan bruges til at dokumentere specifikke sprogkundskaber og viden om et andet land og dets kultur. Uanset mobilitetsformen udgør rejser og udlandsophold en mobilitetskapital,som de unge investerer i.

RESUMÉ / Svenska

Gunilla Mårald har i sin avhandling ”Rotad, rotlös, rastlös: Ung mobilitet i tid och rum” studerat unga människors mobilitet ur olika perspektiv. Hon karakteriserar de unga i Sverige som en internationell generation med många olika erfarenheter av att resa och spendera tid i andra länder. Många använder resandet som ett viktigt element i sin självförståelse och i den självbild de vill förmedla till andra.

Många unga är medvetna om att t ex en utbytesperiod i utlandet generellt ger ett värde på arbetsmarknaden. En sådan period signalerar om förmåga till anpassning och flexibilitet och den kan användas för att dokumentera specifika språkkunskaper och kunskap om ett annat land och dess kultur. Oavsett mobilitetsformen utgör resor och utlandsperioder ett mobilitetskapital som de unga investerar i.