Mångkulturell vägledning

Frågan om mångkulturalitet kan angripas från olika perspektiv. Man kan tackla den från individens perspektiv, från gruppens perspektiv, från ett strukturellt perspektiv och från ett globalt perspektiv. Den här artikeln tar upp ett individperspektiv (1). Det är också viktigt att nämna att begreppet mångkulturell används i olika sammanhang, av olika aktörer, med olika innebörd och syften. Det är därför nödvändigt, utan att göra anspråk på att vara heltäckande, att börja med en definition om hur begreppet mångkulturell används i den här artikeln.

Mångkulturalitet – en definition

Kultur i sig är ett ”neutralt” begrepp som innefattar en grupps samlade erfarenheter och det som kännetecknar just den gruppen. Kultur dikterar vad vi gör (vad som är rätt eller fel eller lämpligt i ett visst sammanhang), hur vi gör det (vår mentalitet och våra invanda traditioner) och varför vi gör det (våra värderingar). Kultur är en mekanism vi använder för att skilja mellan ”vi” och ”dom”, oftast med ”vi” som norm och utgångspunkt. Sociologer hävdar att det finns en benägenhet eller tendens hos oss människor att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i premisser och värdesystem formade i det egna kultursystemet.

Eventuella problem med kultur uppstår när det blir kulturmöten – när personer från olika kulturer möts eller konfronteras med varandra i ett sammanhang. Betydelsen av ens egen kultur blir mer synlig, tydlig och ibland mer värdefull när den kommer i kontakt med och möter den andra kulturen.

Den mångkulturella vägledningens antaganden är att vi människor på många sätt är lika och samtidigt olika och att olikheterna brukar förklaras bl a i kulturella skillnader. Mångkulturell vägledning är inte till för att sudda ut olikhe terna och inte heller för att sammanföra människor under en och samma beteckning. Mångkulturell vägledning är snarare till för att förstå olikheterna, att inte begränsas av dem och för att dra nytta av likheterna och underlätta kommunikationen och vägledningen mellan parterna.

Det mångkulturella mötet – ett uppdrag

I ett alltmer globaliserat samhälle är det oundvikligt med möten kulturer emellan. Dessa möten sker i form av att vi reser ut till andra kulturer och att människor från andra kulturer reser hit till vår kultur. Med tanke på dessa möten som orsakas av globaliseringen och internationaliseringen har riksdagen genom styrdokument och ekonomiska anslag gett olika offentliga aktörer i uppdrag att beakta den kulturella mångfalden. Eftersom många vägledare arbetar inom den offentliga skolan och eftersom mångkulturaliteten blir mer synlig och påtalad i skolan utgår jag här från skolans uppdrag.

Skolans uppdrag/bidrag är att: 
”överföra grundläggande värden ... för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”. Skolan skall dessutom ”förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver...”. 

Skolan skall också: 
”främja elevernas harmoniska utveckling, personliga trygghet och självkänsla och deras utveckling till kritiska och ansvarskännande samhällsmedlemmar”. (Läroplan för det obligatoriska skolan, LpO 1994).

Kultur som begränsning

Det är intressant att notera att trots det uttalade uppdraget (som ovan) framställs kultur som ett potentiellt problem. I LpO 1994 står att alla som arbetar inom skolan bland annat skall: ”bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell backgrund” (LpO 94).

Här framställs kultur som att den kan vara en begränsande faktor. I förlängningen kopplas etnicitet och mångkulturalismen till potentiella problem. I en bredare definition är alla skolor mångkulturella eftersom varje möte mellan två personer innebär att båda tar in sina unika kulturella egenskaper in i mötet med den andre (Launikari & Puukari, 2005). Därför är det viktigt att kulturens betydelse både för individen och för mänskliga möten i all verksamhet inte underskattas utan ges den plattform den förtjänar.

Migrationens inverkan

En viktig faktor att känna till är att mångkulturalitet finns till bland annat på grund av migration och att migration som fenomen skapar avbrott i människors liv. Det är viktigt att känna till att migration är en interferens i individens liv. Individen tappar fart och ”kommer av sig”. Det går åt mycket energi och tid att ”hitta tillbaka” till sig själv (om det ens är möjligt). En mångkulturell vägledare bör känna till detta och vara behjälplig i individens projekt att ”hitta tillbaka”.

En annan faktor som en mångkulturell vägledare bör känna till är att migration innebär att individen lämnar viktiga personer som har fungerat som speglar i individens tidigare liv. Dessa personer speglar) har hjälpt till med att forma individens bild av sig själv. Dessa bilder har i sin tur bidragit till att mer eller mindre cementera vilka roller individen hade i det samhälle han/hon bodde i. När individen flyttar från hemlandet till ett annat land sker detta till ett högt pris. Priset är att den självbild som skapades med hjälp av personer i individens närhet mer eller mindre raseras. Det är t ex därför många invandrare från samma land söker sig till varandra i det nya hemlandet – de hittar personer som bekräftar den bild som de känner igen. Det tar tid innan nya ”speglar” hittas, innan en ny bild skapas, innan nya roller hittas och innan man accepterar den nya bilden och de nya rollerna. En mångkulturell vägledare bör vara medveten om detta i sitt vägledningssamtal och vara förstående och behjälplig i denna process.

Den mångkulturella vägledaren

En mångkulturell vägledare är medveten:

  • om att människor växer av positiva förväntningar. Därför är det viktigt för vägledaren att lära sig ha positiva förväntningar och ställa rimliga krav som individen växer av.
  • om att människor växer av att bli sedda för vilka de är och för vad de kan bli. En sådan vägledare tar vara på det individen redan har när han/hon kommer till det nya landet och är behjälplig med att validera individens formella och icke formella resurser.
  • om förebilders och signifikanta andras betydelse för en persons utveckling. En sådan vägledare försöker hitta personer som kan vara positiva förebilder för den vägledde.
  • om gruppens betydelse för individen i många kulturer. En sådan vägledare tar därför steget för ett gott samarbete med hemmet, familjen eller gruppen som den vägledde kommer ifrån. Det bästa sättet för att lyckas med mångkulturell vägledning är att börja involvera sådana faktorer som är viktiga för individen i en valprocess.
  • om att olika länder har olika beslutsfattningsrutiner och olika samhällsstrukturer. En sådan vägledare är oftast den första person som gör det obegripliga begripligt för en hjälpsökande individ. En mångkulturell vägledare är en nyckelperson när det gäller att introducera de referensramar som råder i Sverige.
  • om vilka krafter i samhället som försöker särbehandla och diskriminera människor bara för att de har en annan etnisk och kulturell härkomst.


En mångkulturell vägledare bör dessutom ha en bra självkännedom. Mångkulturell vägledning handlar inte enbart om att vägleda en person med en annan kulturell backgrund än sig själv. Det handlar i mångt och mycket om att förhålla sig till egna tankar, fördomar och värderingar om personer med annan kulturell backgrund och om den invandrarpolitik som råder i det land man verkar. En mångkulturellt kompetent vägledare enligt Sue & Sue (som det återges i Launikari & Puukari, 2005, sid 27) är att vara medveten om de egna värderingarna och fördomarna, att ha förståelse för den andra personens världsbild och att skapa användbara strategier för att underlätta kommunikation och vägledning. Att vara en mångkulturell vägledare innebär inte enbart att ha mer kunskap om den andra kulturen. Det handlar också om att förstå den komplexa process genom vilken människor formas och får de värderingar, den världsbild, de attityder och normer som de värdesätter.

Mångkulturell vägledning i ett nötskal

Det finns flera rapporter och studier som visar hur viktig vägledningen och vägledningssamtalet är i ungdomars studie- och yrkesval (t ex Skolverkets rapport: Elever med utländskbakgrund: En sammanfattande bild, 2005). Men något som belyses mer och mer är behovet av mångkulturell vägledning – vägledning som tar hänsyn till faktorer som är kopplade till mångkulturalitiet och migration (2). För en vägledare som kommer i kontakt med mångkulturalitet i sitt arbete och som vill bedriva mångkulturell vägledning är det viktigt att känna till de faktorer som diskuterats ovan. Ett vanligt synsätt idag är att invandrare har ”orealistiska mål” och/eller att deras föräldrar har en ”felaktig påver kan” i barnens studie- och yrkesval. Jag hoppas att den här artikeln bl a kan hjälpa till med att ändra våra uppfattningar om invandrade elever och deras föräldrar. Jag hoppas att vi tränar upp vår egen kulturkompetens för att bättre förstå de faktorer som är viktiga för individen och lär oss se de kunskaper och resurser som invandrarungdomar och deras familjer besitter, men som inte lockas fram eller värdesätts tillräckligt av det svenska utbildningssystemet.

Vi behöver andra för att förstå oss själva och vår egen kultur och vi kan hjälpa andra att bättre förstå sig själva och sin kultur – detta är mångkulturell vägledning i ett nötskal!

Referenser

  • Launikari, M och Puukari, S, red. (2005). Multicultural Guidance and Counselling – Theoretical Foundations and Best Practices in Europe. University of Jyväskylä.
  • Sawyer, L & Kamali, M, red. (2006). Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och andrafierande praxis. SOU 2006:40.

Noter 

1. För diskussion kring strukturella faktorer läs tex Knocke och Hertzberg (2000). Mångfaldensbarn söker sin plats: En studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund. Svarvitt, Stockholm.

2. Människors fysiska förflyttningar över geografiska gränser och en av orsakerna till varför det bildas mångkulturella samhällen.


Om författaren

Daniel Hailemariam kom till Sverige 1984 från Etiopien. Under sina år i Sverige har han arbetat som mentalskötare, lokalvårdare, pastor, studie- och yrkesvägledare samt kurator. Han utbildade sig till pastor i England och till studie-och yrkesvägledare i Sverige. Daniel Hailemariam har en kandidat examen i teologi och pedagogik (med inriktning mot studie- och yrkesvägledning) och en magister examen i pedagogik (från England). Sedan 2004 är han anställd som universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm och utbildar bland annat blivande studie- och yrkesvägledare.

E-post: Daniel.Hailemariam@ped.su.se


Miniordbog / Ordlista

SVENSKA / DANSK 

  • Anslag / Bevillinger
  • Benägenhet / Tilbøjelighed
  • Lämnar / Efterlader
  • Olika / Forskellige
  • Samhälle / Samfund
  • Speglar / Spejl
  • Sudda ut / Viske ud
  • Uppdrag / Hverv
  • Värderingar / Værdier
  • Värdesystem / Værdisystem
  • Yrkesval / Erhvervsvalg

RESUME / Dansk

Daniel Hailemariam lægger i sin artikel ud med en afklaring af, hvad han forstår ved begrebet multikulturel vejledning. Han påpeger, at det er uundgåeligt, at vejledere i dag må forholde sig til mødet med andre kulturer i deres arbejde, og at det er vigtigt, at de kender til og tager højde for de faktorer, som er knyttet til flerkulturalitet og migration. Det handler blandt andet om at forstå, hvordan det at flytte fra ét land til et andet påvirker det enkelte menneske. Og om at opbygge en forståelse for, hvordan man som vejleder kan bidrage til at lette integrationsprocessen for indvandrere i vores samfund.


RESUMÉ / Svenska

Daniel Hailemariam diskuterar i artikeln sin förståelse av begreppet mångkulturell vägledning. Han påpekar att vägledare idag oundvikligen måste förhålla sig till mötet med andra kulturer i sitt arbete, och att det är viktigt att man känner till och tar i beaktande de faktorer som är knutna till mångkulturalitet och migration. Det handlar bland annat om att förstå hur flytten från ett land till ett annat påverkar den enskilda människan och om att bygga upp förståelse för hur man som vägledare kan bidra till att underlätta integrationsprocessen för invandrare i vårt samhälle.

Senest opdateret 21. februar 2013

Adresser, EAN-numre og kontakt:

Uddannelses- og Forskningsministeriet

Styrelsen for Forskning og Innovation

Styrelsen for Videregående Uddannelser

Uddannelses- og Forskningsministeriets It